Minnessida om  Inger HANSSON (f. Peterzen) och lite om hennes syster Gun-Marie Wennberg

 
 

Inger hade förmånen att få leva ett långt liv. Hon föddes 1931 och växte tryggt upp hos sin mormor och morfar, Emma och Johan, på Grynbodgatan. Hon fick uppleva krigsåren med mörkläggning och stränga vintrar, upplevelser på både gott och ont. Inger drabbades som ung av polio. Hennes envishet drev henne ändå leva ett mycket bra liv, trots många motgångar. Att bli änka alldeles för tidigt, att mista ett barn och se sin syster bli förlamad efter en trafikolycka hindrade inte henne att hitta livets goda sidor och vårda dem väl. Med mod, styrka och en positiv syn klarade Inger även av sin ålderdom. Att klara sig själv var viktigt. En beundrandsvärd människa med stort socialt patos har gått ur tiden. Låt hoppas att vi efterlevande kan få ärva delar av hennes fina egenskaper! Vila i frid!








Det kommer en dag när

jag är borta


En dag då mitt liv har

tagit slut


Så länge Du minns mig är

jag kvar ändå


och finns i Din närhet som

förut



(Birgitta Bäckström)

EN STARK KVINNA

Inger somnade stilla in den 13 mars 2015 utan ångest eller smärtor på SUS omgiven av omvårdande och förstående människor

Sammanställt av sonen Stefan 2015

rarostefan@me.com